Bra…
Tjo…
Onsdag, vaknar "i god tid" kl. 11.00. Charlotte Lawson ringer kl. 13.00. Chitchattade med hon lite sen kickade jag till Manpower för att träffa Tom.
Jag kommer upp på andra våningen på Trädgårdsgatan 13-15. Jag befinner mej nu i kontorsmiljö. Jag paserar en man som sitter i ett slags fikarum. Han hälsar inte utan kollar bara på mej som om han undrar vad fan jag gör där, när jag kommer in med mina hängiga brallor och min stora hoodtröja.
Jag går längst ner i korridoren och sätter mej i en väntstol. Mannen som jag ska träffa som jag bara har ett namn på kommer ut ur ett konferensrum. Jag ställer mej upp och tar han i handen och presenterar mej som Gidlöf, Viktor Gidlöf.
Vi förflyttar oss in i konferensrummet och sätter oss ner. Han tar fram sin PC-dator. Han ställer dom typ av frågor som är av den arten att dom förklarar det mesta om min personlighet och mina egenskaper. Efter 30 minuter avbryter han hastigt och önskar mej lycka till. Nu ringer Xerox om inte så länge.
Klockan slår tre. Det ringer i min iPhone. Det är ett utländskt nummer, ett Irländskt nummer. Jag svarar: "Hi, this is Viktor speaking". Det blir tyst. Dom närmsta 30 minuterna är historia. Huvudsaken är att känslan som jag hade efteråt var bra och det kändes som att det gick vägen.
Ikväll hade vi tänkt spela in lite ljud till Freddes film men det gick åt helvete! Det blev lite mkt folk och sen tog inte Fredde tag i nått. Jag hade tänkt gästblogga lite i Lottes blogg men det sket sej också. Att det finns folk som inte klarar av att hålla fingrarna i styr visar på att ingen går att lita på! EVER AGAIN!
Nu ska jag fortsätta att se fram emot fredag. Sen ska jag fortsätta sitta nere hos mej och inte göra ett skit. As usual!
]-[ [] ]R ]E Z
p's
2009-09-23 @ 23:00:55
Onsdag, vaknar "i god tid" kl. 11.00. Charlotte Lawson ringer kl. 13.00. Chitchattade med hon lite sen kickade jag till Manpower för att träffa Tom.
Jag kommer upp på andra våningen på Trädgårdsgatan 13-15. Jag befinner mej nu i kontorsmiljö. Jag paserar en man som sitter i ett slags fikarum. Han hälsar inte utan kollar bara på mej som om han undrar vad fan jag gör där, när jag kommer in med mina hängiga brallor och min stora hoodtröja.
Jag går längst ner i korridoren och sätter mej i en väntstol. Mannen som jag ska träffa som jag bara har ett namn på kommer ut ur ett konferensrum. Jag ställer mej upp och tar han i handen och presenterar mej som Gidlöf, Viktor Gidlöf.
Vi förflyttar oss in i konferensrummet och sätter oss ner. Han tar fram sin PC-dator. Han ställer dom typ av frågor som är av den arten att dom förklarar det mesta om min personlighet och mina egenskaper. Efter 30 minuter avbryter han hastigt och önskar mej lycka till. Nu ringer Xerox om inte så länge.
Klockan slår tre. Det ringer i min iPhone. Det är ett utländskt nummer, ett Irländskt nummer. Jag svarar: "Hi, this is Viktor speaking". Det blir tyst. Dom närmsta 30 minuterna är historia. Huvudsaken är att känslan som jag hade efteråt var bra och det kändes som att det gick vägen.
Ikväll hade vi tänkt spela in lite ljud till Freddes film men det gick åt helvete! Det blev lite mkt folk och sen tog inte Fredde tag i nått. Jag hade tänkt gästblogga lite i Lottes blogg men det sket sej också. Att det finns folk som inte klarar av att hålla fingrarna i styr visar på att ingen går att lita på! EVER AGAIN!
Nu ska jag fortsätta att se fram emot fredag. Sen ska jag fortsätta sitta nere hos mej och inte göra ett skit. As usual!
]-[ [] ]R ]E Z
p's
Kommentarer
Trackback